Det här projektet utgår från en enkel premiss: att människan är mer än sin funktion.

Den prövningen görs inte genom att föreslå lösningar eller ta ställning i enskilda frågor. Den görs genom att återkommande ställa samma typ av fråga – i olika sammanhang.

Utgångspunkt

De flesta skulle hålla med om att en människas värde inte kan reduceras till det hon gör, producerar eller bidrar med.

Samtidigt är det uppenbart att människor lever under olika förutsättningar, förutsättningar de aldrig själva valt. Och oavsett hur dessa ser ut formas varje människas liv av de möjligheter som faktiskt finns.

Om detta stämmer uppstår en fråga:

Hur ska de system vi bygger förhålla sig till en människosyn där värdet inte sitter i funktionen?

Startpunkt

Om människan är mer än sin funktion kan hennes livsvillkor inte avgöras enbart av hur hennes funktion efterfrågas.

Om de ändå gör det – vad är det då som i praktiken avgör hennes värde?

Prövning

I varje samhällsområde – skola, arbete, bostad, valfrihet och andra – återkommer samma struktur:

Hur organiseras funktion?

Vad får funktion avgöra?

Vilka livsvillkor följer av det?

Och kan detta rättfärdigas, givet att människan är mer än sin funktion?

Prövningen söker inte enkla svar. Den synliggör spänningar. Den visar var två föreställningar inte längre går att hålla samtidigt:

att människors värde är oberoende av deras förutsättningar

och att deras liv i praktiken formas av dem.

Vad prövningen inte gör

Prövningen utgår inte från ideologi.

Den föreslår inte färdiga lösningar.

Den placerar inte skuld hos enskilda aktörer.

Den ställer en fråga:

vilka principer kan rättfärdigas – och vilka kan det inte?

Samhällsprövning

När denna struktur appliceras på ett konkret område uppstår en samhällsprövning.

Varje text är ett försök att pröva:

inte om ett system fungerar,

utan om det kan rättfärdigas.